Det gick!

Var mycket skeptisk men det gick. Tredje gången jag springer Lidingöloppet. Till trots för valrörelse och skit i kroppen funkade det rätt bra och jag kom i mål snabbare än tidigare. Sedan att gubbar ALLTID är i vägen, även i löpspåret, är väl inte mer än förväntad. (Vad är det som är så svårt att förstå med att man ska hålla till höger så att bland annat snabbare tjejer kan få komma förbi?) Är egentligen rätt konstigt hur män beter sig i löp/skidspår överhuvudtaget. Är i och för sig själv en tokig tävlingsmänniska men det verkar som om män upp till 45 år ser det som en personlig attack av deras manlighet om man råkar vara något snabbare. Sedan, framförallt när de har blivit pensionärer, verkar de ha hittat någon form för inre balans och trevlighet... Synd att det ska ta sådan tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback